Hobby sökes?
(1) Nu är min bebis hemma och det är så trvligt så. Han är i princip redan rumsren känns det som! inte så mycket som en droppe kiss här inne. Allt ute, perfect. Full av liv och allt funkar med de andra vovvarna också. Jag är supernöjd.
Något som tydligen inte funkar är att lämna Phoenix hemma själv (med Wilthon som tydligen inte duger som sällskap) på kvällen, vilket bara hänt att vi gjort en gång. Fick mig en blåsning av grannen. Han hade ylat en helgnatt mellan tolv och två. Han var ingen trevlig typ, men hon gick det väl att prata med. Det kan ju eventuellt vara så att det är ganska nytt att bo här, men visst ska de inte låta så ändå, men en gång? Det var ju över en månad sen dessutom. Men jag förstår dom, det låter inte så trevligt vill jag lova. Nått jag glömde nämna var att deras barn är uppe på vår trappa och håller på med hundarna när jag inte ser och Phoenix tycker inte om barn och har aldrig gjort, och behöver inte göra heller. Men det ser de nog när ungen kommer hem med hål i näsan. Eller, så kanske de läser det här, vem vet? Jag orkar tyvärr inte tjafsa med grannar. Hon sa att hon inte ville klaga, utan bara säga det så vi visste om det eftersom hon tyckte det var väldigt jobbigt. Man kan tolka det på flera sätt beroende på hur de säger det. På henne verkade det som att det inte var någon större fara, men han, ett riktigt påhopp faktiskt. Man behöver ju inte vara otrevlig, vilket jag upplevde att han var. Jag har ju inte direkt sagt åt dom att väcka hela kvarteret. Det som var det roliga var att de hade full koll på vad jag och Jonas gjorde den kvällen. Måste ha haft mycket tråkigt.
Här är i alla fall min lilla snutt...
Ok, jag kan väl erkänna att jag ibland har lite kort stubin, men lite får man nog tåla. Med facit i hand, jag gillade våran gamla grotta bättre än var jag trodde. Där var det alltid någon som förde småväsen på nätterna. Man får ju faktiskt vara med på det, men naturligtvis i viss mån. Men ändå vet man ju vart ribban ligger så det är ju bra, så man har regler att gå efter.
Med vänliga hälsningar / Li med flock.
Något som tydligen inte funkar är att lämna Phoenix hemma själv (med Wilthon som tydligen inte duger som sällskap) på kvällen, vilket bara hänt att vi gjort en gång. Fick mig en blåsning av grannen. Han hade ylat en helgnatt mellan tolv och två. Han var ingen trevlig typ, men hon gick det väl att prata med. Det kan ju eventuellt vara så att det är ganska nytt att bo här, men visst ska de inte låta så ändå, men en gång? Det var ju över en månad sen dessutom. Men jag förstår dom, det låter inte så trevligt vill jag lova. Nått jag glömde nämna var att deras barn är uppe på vår trappa och håller på med hundarna när jag inte ser och Phoenix tycker inte om barn och har aldrig gjort, och behöver inte göra heller. Men det ser de nog när ungen kommer hem med hål i näsan. Eller, så kanske de läser det här, vem vet? Jag orkar tyvärr inte tjafsa med grannar. Hon sa att hon inte ville klaga, utan bara säga det så vi visste om det eftersom hon tyckte det var väldigt jobbigt. Man kan tolka det på flera sätt beroende på hur de säger det. På henne verkade det som att det inte var någon större fara, men han, ett riktigt påhopp faktiskt. Man behöver ju inte vara otrevlig, vilket jag upplevde att han var. Jag har ju inte direkt sagt åt dom att väcka hela kvarteret. Det som var det roliga var att de hade full koll på vad jag och Jonas gjorde den kvällen. Måste ha haft mycket tråkigt.
Här är i alla fall min lilla snutt...
Ok, jag kan väl erkänna att jag ibland har lite kort stubin, men lite får man nog tåla. Med facit i hand, jag gillade våran gamla grotta bättre än var jag trodde. Där var det alltid någon som förde småväsen på nätterna. Man får ju faktiskt vara med på det, men naturligtvis i viss mån. Men ändå vet man ju vart ribban ligger så det är ju bra, så man har regler att gå efter.
Med vänliga hälsningar / Li med flock.