Inatt hade jag svårt att sova, vilket inte hänt sedan urminnes tider. Jag somnar ju alltid, innan jag hinner lägga huvudet på kudden. Vad av detta? Jaja, jag kanske är synsk och kände på mig att min saluki skulle klämma i sig mer än en halv flintastek under denna extremt långa natt! Det var dessutom som om han kände när jag somnat, eftersom jag annars skulle ha hört honom. Varken jag eller Jonas är så glada i flintastek så vi åt nästan inget, resten åkte i soporna, som han givetvis kom åt. Han kilade väl in den där långa, spetsiga truten och smällde i sig allt, utom benet i mitten, som han plockade fram från sin gömma när vi kom från promenaden nu på morgonen. Då kom mamma surtant och stal det tillbaka. Han orkade väl inte engagera sig i det under natten, utan var tvungen att skita ur sig lite först för att få plats med mer. Satans hundkräk. Fast och andra sidan, det är ju inte jag som mår illa. :) Han flåsade sig runt på promenaden och ligger nu utslagen.
Hundkräk nummer två är nu helt bra i magen, vilket känns skönt. Nu på morgonen ska han få de sista tabletterna och sedan är han nog helt återställd om några dagar. Får ta det riktigt lugnt i början bara.
Nix, nu är det frulle och sedan ska jag borsta alla dessa kantareller som jag och Jonas hittade igår på våran tur på fyrhjulingen i stora skogen. :)

Godaste kantarellen. :)

Hejs svejs.

Postad i