Så, den otroliga vandringen 1 är nu avklarad. Jag skulle vilja uttrycka utflykten som helt ok med fin lägenhet och bra väder. Vovven är nöjd och hur trött som helst. Enligt mig kom vi iväg för sent på förmiddagen båda dagarna med tanke på att vi beräknat gå en viss sträcka. Detta gjorde att det blev stressigt och att vi inte hann äta eftersom det började skymma = irritation från min sida. Vi fick nämligen gå 5 km på ren asfalt i stupmörker på slutet av lördagens utevistelse. Nu berodde inte detta bara på de två timmar vi förlorade på förmiddagarna utan även på långsamt promenerande. Fast med tung rygga är jag ganska nöjd med min prestation trots allt.
Så större delen av resan var mycket bra. Många goda skratt och mycket mys med min lillprins som faktiskt fyllde 2 år den 1/10. Rätt så ok födelsedagspresent, vistas på fjället i två hela dagar. :)
Jag låer bilderna tala för sig själva:

Mysigt.


Lite vila mellan varven..

Mysig trollskog mellan fjällen.

Dum,

Dummare..

Sötnöt..

Hej vad det går.

Lite fika är grejer det.

Något trötta kanske?

En aning.

Se så glada man får vara.

Som ni ser har vi givetvis haft roligt, det går ju inte att ta miste på. Förutom några små missar har det varit alla tiders.
Sitter nu i soffan hemma i Uddeholm med ena vovven bakom ryggen och den andra vid fötterna. Den gula har totaltrasigt face efter att ha skrotat omkring i diverse olika saker i fjällen och den andra helt slut av att inte varit hemma. Själv känner jag mig också lite slö. Tidig kväll bör det bli under kvällen.
Under veckan nu ska jag gå ett öppenklass spår med Wille, la ett litet ett idag och han blev så glad så. La en leksak i slutet då jag har svårt att avgöra om han verkligen gillar klöven? Jag la givetvis båda och leksaken var en droppe i havet i jämförelse, helt ickeviktig. Och då var det ändå hans stork, och den är ju delad favorit. Men lite grillad kyckling fick han också vid slutet och det var uppskattat. Spännande ska det bli.
Nu får ni sova så gott.

Postad i