Trött som få men glad ändå.

I söndags kom vi hem från fyra intensiva dagar i stekande värme, alltså från vår första KFÖ. Vovven var återhämtad på 15-20 minuter och matte efter tre dagar. ;) Nej, men i ärlighetens namn märkte jag att vår regelbundna fysträning verkliget gett resultat, då både jag och vovven höll fysiskt sett hela vägen ut.
Nu tillbaka till vår, förvisso röriga men roliga, vardag. Mycket nu minst sagt! Till helgen sticker vi iväg på spårkurs, ska bli skitkul!
Men idag väntar ett lydnadspass och ett löp pass äntligen! Fint väder med lagom temp, och jag är LEDIG! :)
Baaj!

Bölden där bak.

Så känns min hund i vissa situationer. ;) när vi är aktiva och kör mycket kondition, fysiskt som mentalt, blir han riktigt krävande. Hade en plan att plugga lite nu på förmiddagen, men mina två små tillåter mig inte. Kanske om jag sa till på allvar. Men när böckerna känns så motbjudande, och sörmons hundklubb och all fin skog i anslutning till den så inbjudande, är det svårt att inte falla dit och tänka: "Äh, jag kan ju lika gärna plugga ikväll, då orkar jag nog fokusera bättre". Så, nu är ryggan packad med träningskläder och mat för hela dagen. Vi ska testa lite nya metoder på några moment, bland annat vittring, fjärr. Vi ska hinna påbörja framåtsändandet och även jobba på uppletande. Ta en lång promenad och även hinna med en springtur så matte får lite träning. Matte ska köra intervaller idag och det finns ingen bättre motivation än pigga hundar springandes lös i skogen, till fullo njutandes av livet!
Förhoppningsvis kommer jag hem med två hundar som liknar detta.

Tack.

En lyckospark i baken vill vi ha idag! :)

Till det sista havet min vän.

Och när du trampar i förbrukade spår
och vesslorna väser att vi har sett dig förr.
Vi har sett dig falla och slira där du går
och dom slår igen din vidöppna dörr.
Och när du saknar nån annans hand
och minnen trängs med allt som aldrig blev av.
När alla du älskar har flytt till fiende land
och du strandar på dårarnas hav.

Jag är där jag går med dig
genom mörker och hällande regn.
Genom höstens tröga grind
genom vårens varma vind,
till det sista havet min vän

Och du ska måla din egen färg
och på din himmel ska det skrivas att du kan,
och det ska eka över skog och berg
att sanningen ljuger och att drömmen är sann.


Håll i hatten.

Här händer det mycket minsann. Hoppa i grönkläderna till helgen för övning, tävling dagen efter, KFÖ, tävling igen, och en massa annat som hålls hemligt till vidare. Mycket ska hända på kort tid. Hoppas jag och vovven håller! :) Jag tänkte att eftersom jag har så gott om tid så trycker vi in en tenta och en flytt på det, så jag slipper sitta sysslolös på den kvarten jag har innan huvudet slår i kudden. Hundträningen därutöver behöver jag väl inte nämna?
I Kil på brukshundklubben var vi under veckan och körde lite, idag blev det ett spår på sörmon modell svårt, milen i promenadtempo och ett lydnadspass på det (vilket skedde efter jobbet). Nu står mina ögon still i skallen så sängen är inte långt borta!
Hopp i bädd, imorgon blir det en löprunda innan jobbet, senare tokmys med A = den godaste mat och den största godispåsen!

Nöjd med tillvaron.

Har haft så många härliga dagar ett tag. Jag har slutat jobba natt så nu kan jag få ordning på mina rutiner igen, som den rutinmänniska jag är. Jag har då självklart fått mer fritid, och kan utnyttja min lediga tid på ett helt annat sätt. Dessutom är det lite av en hundmänniskas tid på året nu, och vi är ute varje ledig sekund. Långa promenader på 3-4 timmar i skogen, tränar mycket spår och lydnad, löptränar, och det ger verkligen resultat. Vi har ju förtusan tom startat i lydnadsklass 3 för första gången. ;) den slutgiltiga poängen kan vi bortse ifrån. Då kan ni tänka er, golden överallt! Nollade tre moment, pga för mycket galenskap, det var för roligt helt enkelt. :) Matte gapskrattade, och till och med domaren. En sträng sådan. Men, 9 p på fria följet, och 9 p i helhetsintryck med komentaren "en hund med mycket goda framtidsutsikter". Och där vann vi hela tävlingen enligt matte! :) Han bjöd på en uppvisning där jag inte hann tänka tanken att vara nervös, tickande bomb. På metallen kom frustrationen fram lite, då han ta av världens lejonvrål innan han greppade metallapporten och smack in till sidan igen. I ösregn och lervälling, desto roligare enligt den lilla härjande busgrisen. :)


Nu ska jag ta med mig mina pojkar och gå ut i solen och plugga lite, efter en springtur på morgonkvisten! Ikväll bär det av mot Kils Brukshundklubb!



Njut av dagen! :)