Ödmjukhet är vishet.
Trött som få men glad ändå.
Bölden där bak.
Till det sista havet min vän.
och vesslorna väser att vi har sett dig förr.
Vi har sett dig falla och slira där du går
och dom slår igen din vidöppna dörr.
Och när du saknar nån annans hand
och minnen trängs med allt som aldrig blev av.
När alla du älskar har flytt till fiende land
och du strandar på dårarnas hav.
Jag är där jag går med dig
genom mörker och hällande regn.
Genom höstens tröga grind
genom vårens varma vind,
till det sista havet min vän
Och du ska måla din egen färg
och på din himmel ska det skrivas att du kan,
och det ska eka över skog och berg
att sanningen ljuger och att drömmen är sann.
Håll i hatten.
I Kil på brukshundklubben var vi under veckan och körde lite, idag blev det ett spår på sörmon modell svårt, milen i promenadtempo och ett lydnadspass på det (vilket skedde efter jobbet). Nu står mina ögon still i skallen så sängen är inte långt borta!
Hopp i bädd, imorgon blir det en löprunda innan jobbet, senare tokmys med A = den godaste mat och den största godispåsen!
Nöjd med tillvaron.
Har haft så många härliga dagar ett tag. Jag har slutat jobba natt så nu kan jag få ordning på mina rutiner igen, som den rutinmänniska jag är. Jag har då självklart fått mer fritid, och kan utnyttja min lediga tid på ett helt annat sätt. Dessutom är det lite av en hundmänniskas tid på året nu, och vi är ute varje ledig sekund. Långa promenader på 3-4 timmar i skogen, tränar mycket spår och lydnad, löptränar, och det ger verkligen resultat. Vi har ju förtusan tom startat i lydnadsklass 3 för första gången. ;) den slutgiltiga poängen kan vi bortse ifrån. Då kan ni tänka er, golden överallt! Nollade tre moment, pga för mycket galenskap, det var för roligt helt enkelt. :) Matte gapskrattade, och till och med domaren. En sträng sådan. Men, 9 p på fria följet, och 9 p i helhetsintryck med komentaren "en hund med mycket goda framtidsutsikter". Och där vann vi hela tävlingen enligt matte! :) Han bjöd på en uppvisning där jag inte hann tänka tanken att vara nervös, tickande bomb. På metallen kom frustrationen fram lite, då han ta av världens lejonvrål innan han greppade metallapporten och smack in till sidan igen. I ösregn och lervälling, desto roligare enligt den lilla härjande busgrisen. :)
Nu ska jag ta med mig mina pojkar och gå ut i solen och plugga lite, efter en springtur på morgonkvisten! Ikväll bär det av mot Kils Brukshundklubb!
Njut av dagen! :)
Bland svampar och galenskap.
Man kan inte låta bli att känna att man blir trött på att åka till sjukan med den hunden. Han har snart klippkort där. Sitter inte pungen i magen, så sitter pinnen i halsen, och sitter inte pinnen i halsen, så är klorna av, och sitter de på så har man klåda, och om man inte har klåda, så har man kantareller i öronen. ;) Han kan allt, då menar jag allt. På gott och ont givetvis. För häromdagen var i ute på isen och åkte spark, långfärds skridskor och pulka. Han är för rolig, och dessutom charmar han hela vikenisen med sin utstrålning!
Den bästa i världen, med svamp och hela skiten!
Om tiden vill ifatt.
Befinner mig just nu i mitt nostalgiska skede, ungefär vid 14 - 15 års ålder. Sitter och lyssnar på gamla låtar och småler för mig själv, samt att jag idag har skrattat åt min livs bästa tid tillsammans med en av de som delade den med mig. En bekymmerslös tid helt enkelt och så värd att minnas.
Från dåtid till nutid. Har satt upp planer för sesongen med min vovve. Vissa mål som vi strävar efter kanske går i lås på längre sikt, och planerna är då delmål efter vägen. Därför ska jag, för att på något sätt tvinga mig själv att skriva ner dem, göra en lista med punkter här för att sedan allteftersom redovisa våra fram - och motgångar. En liten rolig sak för att se hur mycket som bara är prat och vad som verkligen blir verkstad.
Och en sak till. Jag har slutat snusa. Det går sådär. Rastlös, småstressad, irriterad - ord som finns nära till hands just nu. Defenitivt efter fyra nätters jobb och alldeles för lite sömn. Jag väljer mina tillfällen minsann!
Ska plugga innan natten anländer till vikengatan 14, men gör desperata försök att hitta små kryphål och har gjort det sen kl sex. Men nu har jag slut på fantasi och har inget val. :)
Natta då!
Jag bara vet.
Jag bara vet att det kommer bli ett positivt år 2012. På många olika sätt!
och det är ingentig jag bara tror. Nej, jag bara vet. Ja, jag bara vet.
En himmelsk drog.
Idag, ett uppletande i på samma plats, och det var också kanon, så pigg vovve, där ben, näsa och huvud samarbetade, något vi inte tar oss för varje dag. Fem föremål inom loppet av en grisblink, fina avlämningar och snabbt ut igen.
Vi har inte tränat på ett tag, och jag märket det på mig själv. Efter våra små simpla pass, tar jag mig för allt tråkigt och även om vädret är skit och tråkiga saker på att göra listan. Är det mitt samvete eller bara att det är en fröjd att komma ut och se den lilla busen jobba lite? Alla har nog sina små beroenden, jag tror att detta är just mitt beroende - min drog. :)
Så mycket natten är det nu. Imorgon är det jobb som gäller, på Stadium. Sedan mys!
och då kommer känslan, den smygande känslan den enda jag inte rår på.. <3
Mörkret faller på.
Skitkallt, skitblött, skitmörkt och skitblåsigt. Alla hundägare borde vara omotiverade till att vistas utomhus. Och nu dessa dagarna när jag jobbar natt, är det ljust i ungefär 10 minuter när jag vaknar, sedan skymmer det. Man hinner inte långt på den tiden. Även om jag inte är mörkrädd och gärna vistas i skogen vid fem snåret även på årets mörkaste dagar, är det en fördel om det är snö, vilket det BORDE vara, så man har en chans att se vart man sätter fötterna.
Det är så deprimerande att det är flera plusgrader och ösregn, när man nyss köpt sig längdskidor. Men bara det fryser på på Rådasjön hemma i Hagfors ska grabbarna få jobba bannemej! Vi tränar andra typer av drag nuförtiden. Vi löper, drar kedjor och har också provat cykel, varav det sistnämnda matte är alldeles för feg för. Vi väntar på snön då landningen blir mjukare och tills dess får löparskorna åka på.
Efter att ha klagat ett tag och varit bitter över att behöva gå ut, masade jag mig iväg med min glada golden för att han skulle få göra nått roligt. Väl borta vid mariebergsskogen med sele, kedja och rubbet, är han dålig i magen och spyr. Det hela slutar med att jag och vovven är dyngsura och att jag själv får bära dreten både dit och hem. Blöt och trött sitter jag i soffan, och hunden ligger på rygg på mattan och morrar och visar tänderna.
Jag har sakta börjat min övertalningsfas att det kommer bli skönt med en promenad lite senare.. (?!)
Den enda. ;)
Gokväll.
Fast med lite mera lust.
Under helgen får jag finbesök, mycket väl uppskattat!
God natt då, 08.58 :)
men jag blir alltid så förvånad, hur allting bara händer, hur livet bara börjar. Jag glädjer mig åt nya krafter nu.. :)