Just nu sitter jag och spanar lite på hundutställningar i Norge. Tyvärr ser det lite dystert ut. Jag har för mig att det har varit en hel del mindre utställningar året om ungefär 20 mil härifrån, men nu när jag tittade är det inget på lång tid. Jag hade ju inte tänkt ställa Wilthon på någon officiell men jag kan väl så klart inte låta bli. Jag vet hur det slutar, jag sitter kvällen innan och suckar av lathet samt nervositet. Nu ska bara min lilla indiska kossa skaffa sig lite kropp så tror jag nog att det ska gå vägen också. Det kommer förmodligen inte gå så bra detta året, men kanske nästa? Han har så mycket kropp som han inte vuxit i ännu. Han äter så hemskt mycket mat, snudd på dubbelt så mycket mot vad han borde, så jag fattar inte vart han gör av allt! Han är avmaskad, vill jag tillägga. Han är 2,5 år nu så om ett, kanske ett och ett halvt, år då får alla salukiägare passa sig för jag tror att han kommer bli en supersnygg hane bara han får den tiden han behöver. Han är en stor hanhund med de finaste ögon och det finast uttryck jag har sett. Så vi kommer, tids nog.
Jag håller på detta; desto längre det tar innan de blir färdiga, desto längre håller de!

Här står han, mitt stjärnskott! ;)

Detta kortet är taget i Karlstad för nästan ett år sedan och det var första gången han slog storebror! Det var då jag började tro att han kanske blir något då Phoenix var en välbyggd och stabil saluki.

Jag ska snart gå ut i snön och leka lite med Farrax, så ha en mysig fredagkväll. Jonas kommer hem vid halv nio så jag ska väl sitta här i min ensamhet tills dess! Ganska skönt faktiskt.
Hejs.

Postad i